De första veckorna i en valps liv är avgörande för hur den kommer att fungera som vuxen. Under den så kallade socialiseringsperioden läggs grunden för en trygg och självsäker hund.
Felhanterad kan den leda till problem som rädsla och aggression, vilket är bland de vanligaste orsakerna till att hundar omplaceras eller avlivas.
Den här guiden sammanfattar råd från etologer, veterinärer och hundpsykologer om hur man på bästa sätt hanterar valpens första tid.
En kritisk period
Enligt forskning från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) infaller den mest intensiva socialiseringsperioden mellan tre och sexton veckors ålder. Vissa studier anger att tiden fram till tolv veckor är den allra mest kritiska. Under dessa veckor är valpens hjärna särskilt formbar och mottaglig för nya intryck. Erfarenheterna under denna tid får en stor och bestående effekt på hundens framtida beteende.
Även om perioden är intensivast fram till 16 veckor, är socialisering en process som fortsätter och där tiden fram till sex månaders ålder också är betydelsefull.
Uppfödarens ansvar och ägarens fortsättning
Socialiseringen inleds hos uppfödaren. Enligt Jordbruksverkets föreskrifter och Svenska Kennelklubbens (SKK) grundregler får en valp inte lämna sin mor permanent före åtta veckors ålder. Under denna tid lär sig valpen grundläggande hundspråk av sin mor och sina kullsyskon. Uppfödaren har ansvaret att ge valparna en stimulerande miljö med vardagliga ljud och trygg mänsklig kontakt.
När den nya ägaren hämtar valpen är det dennes uppgift att medvetet fortsätta det arbete som uppfödaren har påbörjat.
Paradoxen: Smittorisk mot beteenderisk
En vanlig fråga för nya valpägare är hur man ska balansera risken för smittsamma sjukdomar med behovet av socialisering.
Veterinärer kan råda ägare att hålla valpen isolerad tills den är fullt vaccinerad vid cirka tolv till sexton veckors ålder, medan etologer betonar att just dessa veckor är de viktigaste för social träning.
Enligt expertisen är de beteendemässiga riskerna med bristfällig socialisering betydligt större än hälsoriskerna med en kontrollerad socialisering. Rekommendationen är därför att börja socialisera valpen direkt, men på ett säkert sätt. Det innebär att undvika platser som hundrastgårdar med många okända hundar. I stället bör man fokusera på kontrollerade möten med ett fåtal vuxna, friska och vaccinerade hundar med stabilt temperament.
Praktisk socialisering: En guide
Målet med socialiseringen är att skapa positiva associationer till nya upplevelser. Varje ny situation bör kopplas till beröm eller en godbit i en lugn och trygg miljö.
- Ljud: Nya ljud som dammsugare eller trafik bör introduceras gradvis och på låg volym, gärna i samband med en belöning. Man kan till exempel spela upp inspelade fyrverkeriljud på låg volym från en video.
- Underlag: Låt valpen gå på olika underlag som gräs, asfalt, grus och mattor.
- Miljöer: Gör korta utflykter till olika platser. Börja på avstånd och låt valpen observera i sin egen takt. Det kan vara en bänk på ett torg, en djuraffär eller en kort resa med bil eller buss.
- Människor: Låt valpen på ett kontrollerat sätt möta olika typer av människor. Mötet måste ske på valpens villkor; den ska själv få närma sig och inte tvingas till kontakt. Barn måste lära sig att vara varsamma.
- Andra hundar: Hundpsykologen Anders Hallgren menar att hundar har ett medfött socialt behov. Låt valpen träffa ett fåtal lugna och vaccinerade vuxna hundar som kan fungera som goda förebilder och lära valpen hundspråk. Leken bör ske under uppsikt, gärna med en hund i ungefär samma storlek.
Checklista för valpens socialisering
Följande checklista kan användas som inspiration.
| Kategori | Exempel på upplevelser | Att tänka på |
| Människor | Barn (alltid övervakat), äldre (med käpp/rullator), personer med hatt/glasögon, personer i uniform. | Låt valpen ta initiativet. Håll mötena korta och positiva. Tvinga aldrig fram kontakt. |
| Hundar | En lugn, vaccinerad vuxen hund. En liten, jämnstor och vänlig valp. | Alltid under uppsikt. Korta sessioner. Avbryt om någon part visar tecken på stress. |
| Miljöer | Stadskärna (på avstånd), skog, strand, vänners hem, tåg/buss, veterinärens väntrum (bara för ett kort besök). | Börja på avstånd och öka gradvis. Lämna platsen om valpen blir stressad. Ägaren är den trygga basen. |
| Ljud | Dammsugare, trafik, fyrverkerier (från video på låg volym), dörrklocka, gräsklippare. | Para alltid ljudet med något positivt som godis eller lek. Öka volymen mycket långsamt över tid. |
| Underlag | Gräs, asfalt, grus, hala golv, trappor, en låg, stabil låda att kliva i. | Uppmuntra med lek och belöningar. Tvinga aldrig valpen att gå på något den tycker är obehagligt. |
| Hantering | Mjuk borstning, titta på tassar och klor, titta i öron, ha på sig sele eller halsband inomhus korta stunder. | Öva när valpen är lite trött och lugn. 54Gör det till en mysig stund med massor av beröm och belöning. |
Ägarens roll och valpens signaler
Ägarens eget lugn är en av de viktigaste faktorerna. En valp läser av sin ägares sinnesstämning för att tolka om en situation är farlig eller inte. Om ägaren agerar lugnt vid mötet med exempelvis en lastbil, lär sig valpen att situationen är normal.
Det är viktigt att lära sig tolka valpens kroppsspråk för att kunna avbryta en situation innan den blir överväldigande.
- Tecken på stress (lugnande signaler): Gäspningar (när den inte är trött), slickande om nosen, bortvänt huvud, stel kropp, sänkt svans och bakåtstrukna öron.
- Tecken på avslappning: Mjuk kropp, lätt öppen mun och en glatt viftande svans.
Ser man tecken på stress bör man öka avståndet till det som oroar eller avbryta interaktionen helt.
Undvik överstimulering
Så kallade “valpryck”, där valpen plötsligt rusar runt och biter, är ofta ett tecken på överstimulering och ett överbelastat nervsystem, inte på överskottsenergi. Lösningen är inte mer aktivitet, utan mindre.
En ung valp behöver sova 18–20 timmar per dygn. Balansera aktivitet med mycket vila. När ett “valpryck” inträffar, sänk stressnivån genom att ge valpen något att tugga på, vilket verkar lugnande, eller massera den med lugna strykningar.
En relation byggd på tillit
Modern hundkunskap baseras på positiv förstärkning, vilket innebär att man belönar de beteenden man vill se mer av. 68686868Bestraffning anses vara en ineffektiv metod som kan skada relationen mellan hund och ägare.
Hundpsykologen Eva Bodfäldts filosofi “Kontaktkontraktet” fokuserar på att bygga en så stark relation att hunden vill samarbeta, snarare än att den lyder av rädsla. Etologen Kerstin Malm betonar vikten av att även acceptera hunden som individ.
Socialiseringsprocessen handlar i grunden om att bygga en motståndskraftig och självsäker hund som litar på sin ägare och ser världen som en trygg plats.